Ord från pastorn 2019 vecka 23

På gång

Det är tisdag eftermiddag men inte någon konfirmationsundervisning! Det är lite ovant men känns också gott att ha tid att arbeta med lite olika saker inför hösten. Idag har jag bland annat träffat Frida Vikström som arbetar som diakon i Stora Lundby församling och vi har bett och planerat kring hur vi ska följa upp de människor vi hoppas få se komma till tro i höst när vi bjuder in människor till samlingen med Sebastian Stakset. Därtill har jag hunnit förbereda en del material till en samling för ledare i en av församlingens många smågrupper, inbjudan till den samlingen kommer berörda till del inom kort. Imorgon väntar predikoförberedelser inför söndagens predikan som då kommer att utgå från händelserna i Apg 2 och Den helige Andes utgjutande. På torsdag leder jag en ekumenisk bönesamling i Centrumkyrkan då vi på nationaldagen får be för Sverige och för vår byggd.

Ny konfatermin

Som jag nämnt tidigare så finns det nu möjlighet för dig som har en blivande 8:e-klassare att hitta information om konfirmationsläsningen till hösten redan nu. Du kan ladda ner informationen redan nu på följande länkar: Konfaflyer 19-20 Konfainbjudan 2019 – 2020. Flyern och inbjudan till konfan finns också på kyrktorget.

Församlingsdag 7:e september Storsjöstrand

I år är församlingshelgen nedkortad till en församlingsdag. Vi åker inte heller som vi brukat göra de senaste åren till Strandgården utan till Storsjöstrand. Förhoppningsvis kommer innebär det att en del av er som inte haft möjlighet att vara med tidigare år kan vara med denna gång då det både är lite närmare och billigare. Innehållsmässigt vågar jag påstå att det kommer bli lika bra som tidigare år och det kommer att finnas program för vuxna såväl som barn och ungdomar. Mer info om församlingsdagen hittar du på anmälningsblanketten som ligger på kyrktorget.

Till uppbyggelse

På söndag är det pingstdagen. Den dag i kyrkoåret då vi firar att Gud sänt Den helige Ande till världen på ett sätt som världen dessförinnan inte sett. När det gäller kristna högtider så firar de flesta av oss Jul och Påsk. De är centrala högtider som förknippas med avgörande händelser i frälsningshistorien. På grund av vårt lands historia firas dessa högtider också utanför kyrkans väggar. Det är jul och påsk-ledighet i våra skolor, vi samlas med nära och kära och vi äter gott. Inför dessa högtider frågar vi varandra ibland om vart vi tänkt fira jul eller så berättar vi om hur barn och barnbarn kommer på besök. Men jag tror aldrig att någon frågat mig vart jag ska fira Pingst.  Jag kan inte heller påminna mig själv om att jag någonsin gjort något särskilt i samband med pingsthelgen. Visserligen brukar många par gifta sig på pingstafton men det har nog sällan så mycket att göra med pingstens innehåll att göra. Pingsthelgen för en tillvaro i skymundan jämfört med de andra stora helgerna.

Det har säkert sina förklaringar varför det är på det viset. Men faktum är att Den helige Ande, som står i centrum för pingsthelgen, och Andens närvaro har en lika viktig plats i Nya testamentets undervisning som Jesus människoblivande och hans död och uppståndelse. Den nordamerikanske teologen J.I Packer formulerar det kärnfullt i boken Lär känna Gud:

Men är den helige Andes verk verkligen betydelsefullt? Betydelsefullt! Vore det inte för den helige Andes verk, så skulle det inte finnas något evangelium, ingen tro, ingen kyrka och ingen kristendom i världen.” – Lär känna Gud s.74

J.I Packer är inte den ende teologen som hävdar att Andens person och verk är av stor betydelse. I Galaterbrevets tredje kapitel finns ett av många av många textavsnitt i Nya testamentet där Anden nämns som lett teologer som Packer och andra till att  understryka betydelsen av den helige Ande. Bakgrunden till Galaterbrevet är i korthet att några i Galatien hade börjat undervisa att det inte var tillräckligt med att tro på Jesus för att få tillhöra Guds folk och ha en rätt ställning inför Gud. För att få en rätt relation med Gud och införlivas i gudsfolket behövde man också, menade dessa förkunnare, också praktiserade den judiska lagens bud om omskärelse, diet, högtider osv. Bara den som trodde på Jesus och samtidigt gjorde dessa saker kunde räknas som en i Guds folk.

Men för Paulus var en sådan förkunnelse en omöjlighet. Han vägrar gå med på det och kallar den undervisningen för ett ”ett annat evangelium” (Gal 1:6). En sådan teologi och förkunnelse menade Paulus undergräver hela tron på att det är Kristus som gör det möjligt för alla människor, inklusive icke judar, att bli en del av Guds familj och folk. Så han utbrister i Gal 3: ”Dåraktiga galater! Vem har är det som förhäxat er!” (Gal 3:1). Efter denna minst sagt tydliga markering fortsätter Paulus i Gal 3:1b-7:

Ni fick ju Jesus Kristus målad för era ögon som korsfäst. En enda sak vill jag veta från er: fick ni Anden genom laggärningar eller genom att lyssna i tro? Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, ska ni nu sluta i köttet? Har ni lidit så mycket förgäves, om det nu var förgäves? Han som ger er Anden och gör underverk bland er, är det för era laggärningar eller för att ni lyssnar i tro, som Abraham? Han trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet. Därför ska ni veta att de som har tron, de är Abrahams barn. – Gal 3:1-7

Vad Paulus säger är  att han predikat Kristus som korsfäst och att när han gjorde det så fick människor i Galatien uppleva kraften i evangeliet genom Andens närvaro och det var inte genom att de blev som judar till det yttre som de fick erfara Guds Ande. Det var därför att de i tro vände sig till Gud. Då fick de en rätt ställning till Gud och då införlivades de i Guds familj, genom tron. Ja faktum är, avslutar Paulus den inledande delen av Gal 3, Anden har kommit till de troende som en uppfyllelse av Guds plan i historien.

Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att bli en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä Så skulle välsignelsen som Abraham fått komma till hedningarna i Jesus Kristus, så att vi genom tron skulle få den utlovade Anden. – Gal 3:13-14

För att göra en lång historia kort. I 1 Mos lovar Gud att göra Abraham till en välsignelse för hela världen (1 Mos 18:18). Det menar Paulus har skett genom Kristus. Genom honom och hans död (Gal 3:13) har Guds välsignelse kommit också till hedningarna (Gal 3:14), d.v.s till icke judar, och skriver Paulus, detta har skett ”så att vi genom tron skall få den utlovade Anden”. Alltså, ett av syftena med Jesus död, att han dog i vårt ställe, ”blev en förbannelse i vårt ställe” var att möjliggöra Andens närvaro i människors liv!

Andens närvaro i en människas liv är en blodköpt gåva, dyrbar och betydelsefull. Gud vill vara nära. Han nöjer sig inte med att finnas på avstånd. Han sänder Sonen som ger sitt liv för att möjliggöra att Gud själv genom sin Ande kan finnas i och hos sitt folk, hos var och en som bekänner att Jesus är Herren.

Förbön och tacksägelse

Den här veckan får du som ber gärna be för:

  • Från mörker till ljus. Kyrkorna i Gråbo har tillsammans bestämt sig för att kalla Sebastian Stakset och arrangera en offentlig samling med syfte att låta ett vittnesbörd om evangeliets kraft och verklighet beröra Gråbo. Därför kommer vi under året att be för dessa saker. Var gärna med och bär detta i bön redan nu. Hösten kan kännas långt borta men tiden går snabbt. Den 11:e oktober är äger evenemanget rum.

/Andreas Engström
Pastor och föreståndare
Equmeniakyrkan Gråbo

By |2019-06-05T12:44:00+00:002019-06-05|Ord från pastorn|
Denna webbsida använder Cookies för att webbplatsen ska fungera. Du kan godkänna detta genom att klicka på knappen "Godkänn". Vill du läsa mer om vilka cookies vi sätter, klicka här. Vill du läsa mer vår integritetspolicy, klicka här Godkänn